I början av 2000-talet fastnade jag för gruppen D6AA, där Fronda var en av rapparna. De skapade musik med provocerande texter och bra flow. Väldigt nyskapande på den tiden om jag själv får tycka till.
Fronda gjorde sedan solokarriär några år senare och släppte två album som blev väldigt populära. Helt plötsligt visste alla vem Fronda var och han var ju tydligen den nya hiphop-guden.
Jag kan hålla med om att en del låtar på hans soloalbum är helt okej, men det finns en sak som lyser igenom stark. Från att med D6AA ha gjort låtar om knark, våld och knulla brudar, till att på soloskivorna skriva texter om allt förbannat mainstreamrelaterat.
Inte för att jag det minsta går upp i varv av gangsta-rap eller knulla-brudar-musik, men det blev så jävla tydligt. Albumen skrek verkligen sell out.
Men det var inte nog för Fronda.
Som grädden på mosen beslutade han sig för att vara med i Fångarna på fortet och Melodifestivalen med låten "Ingen mår så bra som jag".
Den låten skulle man kunna sammanfatta såhär:
Ingen mår så bra som Fronda, yea yea yea, för han har sålt sig själv som ingen annan, yea yea yea. Men varför mår Fronda så bra? Jo för att hyran är betald idag, yea yea yea. Måndag, Fronda (Notera rimmet) yea yea yea. Hela livet borde vara yea yea yea. Och Fronda har lite PENGAR kvar!
Så, idag när jag råkade wikipedia Svensk hiphop så stötte jag på min gamla superstjärna och bestämde mig för att kolla upp hans hemsida. Vad möttes jag av? Världens mest patetiska jag-ångrar-mig-för-att-jag-sålde-ut-mig-själv-och-vill-få-er-att-inse-att-jag-är-sjukt-mycket-underground-ursäkt.
Varför? Jo, för att ingen jävel klarar av att lyssna på karln längre då han likt ingen annan gett profittörstandet ett ansikte.
Här följer texten från hemsidan:
---
I höstas kom beskedet att Frondas nya skiva "Generation Robot" inte skulle säljas någonstans. Istället för traditionell distribution av musiken valde rapparen att lägga upp albumet för gratis nedladdning på sin hemsida. Trött på media och musikbranschen valde han att gå sin egen väg.
Om man följt Frondas karriär är det inget överraskande drag. Han har alltid varit artisten som varit nära gräsrötterna. Som byggt sin framgång från grunden.
De tidiga demotaperna gav honom uppmärksamhet i hiphop-kretsar redan i slutet av 90-talet, men det var med det andra studioalbumet "En armé på två ben” och hitlåten ”Rullar fram” det tog fart på allvar.
Att Fronda alltid gått sin egen väg betyder inte att han alltid tackar nej till roliga och annorlunda erbjudanden. Som när han deltog i "Fångarna på Fortet" (i laget Poeterna med bland andra Olle Ljungström) eller med fjolårets insats i Melodifestvalen med låten "Ingen mår så bra som jag".
Men i grunden är han en sann outsider. En som gjort allt själv, aldrig låtit sig påverkas av andras åsikter och som med tiden formats till en av landets mest nyskapande och annorlunda artister.
---
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar